Transcription

KVINNORS UPPLEVELSER AVATT LEVA I EN RELATIONPRÄGLAD AV VÅLDEn studie baserad på självbiografierWOMEN’S EXPERIENCES OFLIVING IN A RELATIONSHIPCHARACTERIZED BYVIOLENCEA study based on autobiographiesExamensarbete inom huvudområdet omvårdnadGrundnivå15 HögskolepoängVårtermin 2019Författare: Camilla LarssonEmelie Andersson

SAMMANFATTNINGTitel:Kvinnors upplevelser av att leva i en relation präglad av våld: En studiebaserad på självbiografierFörfattare:Andersson, Emelie; Larsson, CamillaInstitution:Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgram/kurs:Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hpHandledare:Wills, JoanneExaminator:Hertfelt Wahn, ElisabethSidor:28Nyckelord:Hälso- och sjukvård, Lidande, Normaliseringsprocessen, Skam, Våld inära relationerBakgrund: Våld i nära relationer drabbar främst kvinnor. Normaliseringsprocessen fårkvinnan att anpassa sig efter mannen, detta medför isolering, känslor av skam ochvärdelöshet vilket resulterar i ett lidande. Sjuksköterskans ansvar är att möta och lindralidande genom ett förhållningssätt som bygger på respekt och empati. Syfte: Syftet var attbelysa kvinnors upplevelser av våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ metod valdesoch en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera sex självbiografier. Resultat: Iresultatet framkom nio kategorier med tre teman; Anpassning, Att leva under hot och Attkontrollera situationen. Slutsats: Genom kvinnors upplevelser kan sjuksköterskan få ökadkunskap angående våld i nära relationer. Förståelse för vikten av att ställa frågan angåendevåld och ett respektfullt bemötande var avgörande för att tillit ska skapas.

ABSTRACTTitle:Women s experiences of living in relationship characterized by violence:A study based on autobiographiesAuthor:Andersson, Emelie; Larsson, CamillaDepartment:School of Health and Education, University of SkövdeCourse:Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15ECTSSupervisor:Wills, JoanneExaminer:Hertfelt Wahn, ElisabethPages:28Keywords:Healthcare, Intimate partner violence, Normalization process, Shame,SufferingBackground: Violence in close relationships mainly affects women. The normalizationprocess causes the woman to adapt to the man, this results in isolation, feelings of shameand worthlessness which results in suffering. The nurse's responsibility is to meet andalleviate suffering through an approach that is based on respect and empathy. Purpose:The aim was to highlight women's experiences of intimate partner violence. Method: Aqualitative method was chosen and a qualitative content analysis was used to analyze sixautobiographies. Result: In the result, nine categories with three themes emerged;Adaptation, Living under threat and To control the situation. Conclusion: Throughwomen's experiences, the nurse can gain more knowledge about intimate partner violence.Understanding the importance of asking the question about violence and a respectfulmanner was crucial to creating trust.

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINLEDNING . 1BAKGRUND . 1Våld i nära relationer . 1Prevalens . 1Våldsprocessen . 2Fysiskt våld . 2Sexuellt våld . 2Psykiskt våld . 3Ekonomiskt- och materiellt våld . 3Konsekvenser av våld i nära relationer . 3Sjuksköterskans profession . 4Yrkesansvar . 4Sjuksköterskans möte med offret . 5Lidande . 5Teoretisk förklaring av lidande . 5Subjektiv upplevelse av lidande . 6PROBLEMFORMULERING . 7SYFTE. 7METOD . 8Urval . 8Datainsamling . 8Analys . 9Etiska överväganden . 10RESULTAT . 11Anpassning. 11Begränsningar . 11Känslan av dåligt samvete . 12Att leva under hot . 12Rädsla . 12Förnedring och skam . 13Sorg . 13Ensamhet . 14Ilska . 14Att kontrollera situationen . 15Viljan att fly vardagen . 15Hopp . 15Resultatsammanfattning. 16DISKUSSION . 17Metoddiskussion . 17Resultatdiskussion . 19Konklusion . 22Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet . 23REFERENSER. 24

BILAGOR1.Bilaga 1. – Sökprocessen2.Bilaga 2. – Sammanfattning av självbiografier3.Bilaga 3. – Analysprocessen4.Bilaga 4. – Användning av självbiografier

INLEDNINGVåld i nära relationer är ett tabubelagt ämne och mörkertalet är stort. År 2017 anmälde 12000 personer ett misshandelsbrott utfört av en nära anhörig i Sverige. Det uppskattas attungefär var femte person blivit utsatt för våld i en nära relation någon gång under sinlivstid. Oftast är det fruar eller flickvänner som faller offer för sin man eller pojkväns våld,uppskattningsvis har var fjärde kvinna i befolkningen någon gång blivit utsatt. Kvinnor ihänderna av våldets grepp lider i det tysta, vardagen präglas av våld då kvinnans mänskligarättigheter fråntas. Då kvinnor utsätts för grövre och återkommande våld finns ett behov avstöd och hjälp från sjukvården. I regel görs sju till åtta sjukvårdsbesök innan problemetuppmärksammas av sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar ochstödjer kvinnan så hon kan ta sig ur den destruktiva relationen. För att kunna ge detta stödkrävs kunskap och förståelse för hennes situation.BAKGRUNDVåld i nära relationerPrevalensBegreppet våld innefattar fysisk, psykisk, sexuell, ekonomisk och materiell form av vålddär förövaren manipulerar och utövar makt över sitt offer. Våld förekommer i alla typer avnära relationer, exempelvis inom heterosexuella par, HBTQ-, familje- och släktrelationer.Inom heterosexuella par utförs våld av båda parter gentemot varandra, det vill säga våld avmän riktat mot kvinnor och kvinnor riktat mot män (Nationellt centrum för kvinnofrid,2018a). Statistik påvisar att kvinnor är som mest utsatta i åldrarna 25-34 år och män iåldrarna 35-44 år (Frenzel, 2014). Fortsättningsvis påvisar statistik att kvinnor är tydligtöverrepresenterade som offer där män är förövare (Karakurt, Smith & Whiting, 2014). ISverige år 2017 anmäldes 1 150 personer för misshandel riktat mot män, 83 procent avförövarna var kvinnor. Samma år anmäldes 5 870 misshandelsbrott mot kvinnor där mänvar förövare i 97 procent av fallen (Brottsförebyggande rådet, 2018). Våld i nära relationerbeskrivs inte öka i samhället men benägenheten att anmäla ökar stabilt sedan 2000-talet,vilket indikerar att denna typ av brott tas mer på allvar (Frenzel, 2014).Kvinnor är mer utsatta för våld i nära relationer och män är oftast de som utförvåldshandlingar mot kvinnor. Eftersom våld i nära relationer är ett brott kommer dennastudie benämna kvinnor som offer och män som förövare.1

VåldsprocessenOffret uppmärksammar inte alltid varningssignalerna till våld i början av relationen.Förövaren upplevs som en karaktär i romantiska filmer och framställs som stark ochpålitlig av omgivningen. Offret blir uppvaktad genom exempelvis samtal och får konstantuppmärksamhet av förövaren som även påvisar svartsjuka mot bekanta, vänner och familj.Detta upplevs som tecken på kärlek, då offret känner sig smickrad, omhändertagen ochälskad. Efter den första våldshandlingen känner sig offret förvirrad och vill desperat fåtillbaka den romantiserade relationen (Power, Koch, Kralik & Jackson, 2006). Efterhandökar våldsutövningarna vilket leder till att offret successivt tvingas anpassa sin vardag efterförövaren. Vilket resulterar i att självkänsla och självförtroende gradvis bryts ner, somöverlevnadsstrategi börjar offret normalisera situationen då upprepat eller ökat våld sker(Nationellt centrum för kvinnofrid, 2018b). Offrets sociala nätverk som innefattar bekanta,vänner och familj reduceras då förövaren hindrar henne från att delta i sociala aktiviteter.Detta leder till att den fria viljan och handlingsfriheten blir begränsad (Nationellt centrumför kvinnofrid, 2018b; Socialstyrelsen, 2018a).Vilken form av våld och maktutövning förövaren nyttjar baseras på både hans och offretsposition i samhället (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2018b). Våldshandlingarna äroförutsägbara då förövaren pendlar mellan kärlek och våld. Offret har starka känslobandtill förövaren vilket innebär att det blir svårt att göra motstånd eller separera (Kearney,2001). Våld i nära relationer sker vanligtvis i hemmet bakom stängda dörrar (Dufort,Gumpert & Stenbacka, 2013; Messing, Thaller & Bagwell, 2014; Nationellt centrum förkvinnofrid, 2018a). Därav förblir våldet dolt för omgivningen eftersom nära relationeranses vara privata (Power et al., 2006). Förövaren använder sig av hot och våld genom attsystematiskt bruka alla eller några av de nedanstående formerna av våld (Nationelltcentrum för kvinnofrid, 2018a).Fysiskt våldDet fysiska våldet består av slag, knuffar och sparkar samt att offret kan bli dragen i håreteller fasthållen mot sin vilja (Outlaw, 2009; Socialstyrelsen, 2018a). Förövaren kan även tastryptag och använda olika föremål för att fysiskt skada offret. Likaså kan fysiskt våldinnebära att offret kan bli biten, skakad eller få saker kastade på sig (Outlaw, 2009).Förövaren riktar medvetet våld mot kroppsdelar som går att skyla då han vill behålla våldetdolt för omvärlden. I vissa fall utförs våld mot exponerade kroppsdelar som inte går attskyla med kläder eller smink, detta är oftast ingen medveten handling. De skador somuppstår vid bruk av fysiskt våld är exempelvis blåmärken, rivmärken, sår, ögonskador ochfrakturer (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2018b).Sexuellt våldBegreppet sexuellt våld innefattar oral, vaginal och anal penetration. Förövaren brukarsexuellt våld som en kontrollerande handling över offret. Offret har mot sin vilja sex medsin partner i hopp om att våldet ska upphöra för stunden, vilket upplevs som en våldtäkt för2

offret (Messing et al., 2014). Sexuellt våld innefattar allt från en oönskad beröring tillsexuella handlingar under tvång och våldtäkt. Fotografering och videoinspelning undersexuella handlingar mot offrets vilja ingår också i denna form av våld (Nationellt centrumför kvinnofrid, 2018b). Sexuellt våld ger en ökad stressupplevelse för offret, vilket medfören låg självkänsla, förvrängd kroppsbild och minskat egenvärde vid sexuella handlingar(Messing et al., 2014).Psykiskt våldBegreppet psykiskt våld bottnar i hot om våld, isolering, skambeläggning, känslomässigutpressning och verbala kränkningar som innefattar exempelvis skällsord eller anklagelser(Nationellt centrum för kvinnofrid, 2018b; Outlaw, 2009). Förövaren kan även förolämpaoch förlöjliga offret (Outlaw, 2009; Socialstyrelsen, 2018a). Finns barn med i bildenutnyttjar förövaren barnen för att kontrollera offret. Förövaren trakasserar, stalkar offretoch använder hot gällande offrets barn, husdjur samt närstående (Nationellt centrum förkvinnofrid, 2018b). Hot om att lämna relationen eller att ha sex med andra kvinnor är ännuett psykiskt tillvägagångssätt vid utpressning. Barnomsorg, transportmedel och ekonomi ärytterligare kategorier förövaren nyttjar för att hota offret (Messing et al., 2014).Ekonomiskt- och materiellt våldDetta begrepp involverar att offret tvingas förstöra sina betydelsefulla ägodelar, förövarenkan även själv göra materiell skada inom exempelvis hemmet (Nationellt centrum förkvinnofrid, 2018b). Det kan även innebära att förövaren hindrar offret från att tjäna egnapengar genom att förbjuda henne att arbeta (Outlaw, 2009). Våldet bottnar i kontroll överbåde materiella- och ekonomiska tillgångar. Offret försätts i ett ekonomiskt beroende vilkethindrar henne till att förvärva, använda och behålla ekonomiska resurser (Alsaker, Moen,Baste & Morken, 2016; Dufort et al., 2013). Det är även vanligt att offret tvingas skrivaunder dokument som medför negativa konsekvenser för henne själv (Socialstyrelsen,2018a).Konsekvenser av våld i nära relationerKopplat till de olika formerna av våld uppvisar offret både fysiska och psykiskahälsoproblem som kräver hälso- och sjukvård. Fysiska problem kan yttra sig i form avgynekologiska besvär, kronisk smärta och gastrointestinala sjukdomar. Psykiska besvärkan bestå av posttraumatiskt stressyndrom, depression, ångest, stress, nervositet,minnesproblem, lågt självförtroende, låg självkänsla, sömnstörningar och känslor av sorg.Dessa fysiska och psykiska problem medför en ökad risk för missbruk av droger ochalkohol då offret försöker dämpa smärta och ångest (Gregory et al., 2010; Karakurt et al.,2014).Offret känner sig ofta dum, misslyckad och värdelös. Känslan av skam är ständigtnärvarande för exempelvis synliga blåmärken som hon försöker skyla för omgivningen. En3

rädsla infinner sig då hot och trakasserier tillhör vardagen. Offret använder lögner för attdölja sin hemlighet, den egna viljan åsidosätts vilket resulterar i en minskad autonomi(Alsaker et al., 2016). Detta reducerar det sociala nätverket och livskvaliteten försämras(Dufort et al., 2013). På grund av ett minskat socialt nätverk blir offret isolerad. Isolering,rädsla över ekonomiska svårigheter och fruktan över att förlora sina barn är faktorer somhindrar offret från att lämna förövaren (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2018b; SalettiCuesta, Aizenberg & Ricci-Cabello, 2018). Likaså hindrar och försvårar offrets lågasjälvkänsla som förvärras desto längre våldet pågår. Eftersom offret inte har tillgång till sittsociala nätverk försvårar detta möjligheten till att göra en förändring (Karakurt et al.,2014). Arbetsplatsen kan utgöra det enda sociala nätverket och upplevs som entillflyktsplats från våldet och förövaren. Offret känner sig accepterad i den sociala gruppendär starka kontakter skapas, arbetskollegor hjälper till att stärka självkänsla ochsjälvförtroende. Detta skapar en väg till frihet och kan hjälpa offret ur den destruktivarelationen. Genom att offret tjänar egna pengar skapar detta hopp om en framtid på egenhand utan våld (Alsaker et al., 2016).Sjuksköterskans professionYrkesansvarSjuksköterskan ska enligt hälso- och sjukvårdslagen förhindra ohälsa och tillgodosepatientens behov av trygghet samt säkerhet (SFS 2017:30). Sjuksköterskans professionbottnar i att lindra lidande, förebygga sjukdom och främja samt återställa hälsa. Oberoendeav kön, ålder och social ställning ska patienten bemötas med respekt. Sjuksköterskan skaskydda patienten från andra personer som hotar dennes hälsa och ge den information somkrävs i situationen. För att patienten ska få det skydd som krävs bör sjuksköterskanmedverka i utformningen av riktlinjer gällande patientnära omvårdnad (Svensksjuksköterskeförening, 2017). Patientlagen påvisar att sjuksköterskan har ett ansvargällande att främja patientens delaktighet, autonomi och integritet. Sjuksköterskan ska vetaatt information inte får ges ut till närstående ifall sekretess råder (SFS 2014:821).Sjuksköterskan bör ha kännedom om vanliga tecken som förekommer vid våld i närarelationer. Dessa är stundtals diffusa och ibland dolda av en sjukdom. Genom samtal fårsjuksköterskan en uppfattning om tecknen av våld stämmer överens med offrets berättelse.Överensstämmer inte tecknen med berättelsen och offret har både läkta samt nya skador ärdetta tydliga tecken på utsatthet för våld (Socialstyrelsen, 2018b). Vid misstanke om attvåld föreligger kan sjuksköterskan ställa frågor som exempelvis: Har någon slagit ellergjort dig illa? När du är hemma med din partner, känner du dig trygg då? Jag undrar lite,har du varit med om något du vill berätta för mig? (Socialstyrelsen, 2016). Då patientenbekräftar eller visar tecken som tyder på våld är sjuksköterskan skyldig att samtala enskilt.Förekommer våld är sjuksköterskan enligt föreskrifter och allmänna råd om våld i närarelationer skyldig att fråga om det finns barn i hemmet, om så är fallet ska en anmälan tillsocialtjänsten göras (SOSFS 2014:4). Det är bra att muntligt redogöra i början av samtaletvilken tid som är avlagd. Sjuksköterskan bör visa respekt och empati för att kunna skapatillit. Därefter ge information om vilken hjälp som finns att få, exempelvis socialtjänstens4

olika instanser, att samtalsstöd finns och hur en polisanmälan går till. Önskar offret hjälpatt kontakta de olika instanserna eller göra en anmälan ska sjuksköterskan bistå med hjälp(Socialstyrelsen, 2018b). Likaså ska sjuksköterskan informera om de frivilligorganisationersom inriktar sig på våldsutsatta kvinnor (SOSFS 2014:4). Dessa organisationer består avkvinnojourer vilket är ett skyddat boende som ger stöd och hjälp, dessa utgörs avkommunala instanser och ideella föreningar (Socialstyrelsen, 2016). Sjuksköterskan har enskyldighet att dokumentera allt som framkommer under samtalet med patienten i dennesjournal (SOSFS 2014:4). Denna dokumentation av när och hur skadorna uppkommit samten läkarundersökning med fotografering av skadornas utseende står till grund förpatientens rättsintyg (Socialstyrelsen, 2016).Sjuksköterskans möte med offretMödrahälsovården är oftast den första instansen där offret uppmärksammas. Finns ingenbefintlig mödrahälsovårdskontakt sker det första mötet på sjukhus eller inom primärvården(Dufort et al., 2013; Messing et al., 2014; Saletti-Cuesta et al., 2018). Sjuksköterskansfrämsta hinder för att ställa frågor angående våld bottnar i dennes förförståelse, attityderoch en rädsla över att förvärra offrets situation (Saletti-Cuesta et al., 2018). Det kanförekomma att sjuksköterskan beskyller offret för våldet, vilket resulterar i djupare psykiskohälsa hos den drabbade (Karakurt et al., 2014). Det är ovanligt att offret själv vågarberätta att hon är utsatt för våld, därav behöver sjuksköterskan ställa konkreta frågor(Dufort et al., 2013; Nationellt centrum för kvinnofrid, 2018c). De som sökt hjälp uppleverofta svårigheter att börja samtala om våldet, därför råder ett stort mörkertal som inteuppmärksammas (Dufort et al., 2013). För att uppmärksamma tecken som tyder på våld inära relationer krävs en förståelse för offrets situation på både ett individuellt ochsamhälleligt plan (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2018a). Genom samtal kan entankeprocess hos offret starta, detta får henne att reflektera över sin situation och om denbehöver förändras (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2018c). Våldet medför mångakänslor hos offret vilket i sin tur skapar ett lidande (Eisikovits & Band-Winterstein, 2015).Sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att möta patienten i sitt lidande, genom att skapaförtroende och gemenskap kan sjuksköterskan hjälpa denne att uthärda lidandet(Rehnsfeldt & Eriksson, 2004). Lidandet uppmärksammas genom indirekt observation därsjuksköterskans kliniska förståelse och praktiska erfarenheter används. Sjuksköterskan börha kunskap och förståelse för begreppet då de ska möta och lindra lidande (Arman, 2015).LidandeTeoretisk förklaring av lidandeLidande beskrivs som ett av grundbegreppen inom vårdvetenskap. Det kan bottna i en radolika faktorer som exempelvis isolering, hjälplöshet, hopplöshet, förlust av värdighet,ensamhet, osäkerhet, sorg och frustration (Arman, 2015). Enligt Eriksson (2015) beskrivsbegreppet lidande i tre former relaterat till hälso- och sjukvården; sjukdomslidande,livslidande och vårdlidande. Ett sjukdomslidande innebär att individen upplever ett lidandei förhållande till sin sjukdom och behandling. Medan livslidande innebär upplevelsen av ett5

lidande i relation till sitt liv och individens förändrade liv. Livslidande är relaterat tillindividens värdighet och självuppfattning samt existentiella frågor. Även förändringar i detsociala livet och ekonomiska svårigheter kan bidra till ett livslidande. Ett vårdlidandeorsakas av hälso- och sjukvården då individens olika dimensioner berörs. Detta kan bottnai utebliven vård eller att hälso- och sjukvården använder maktutövning som kränkerindividens värdighet vilket medför känslor av skam och skuld (Eriksson, 2015). Ettcaritativt förhållningssätt bygger på en humanistisk grundsyn där medmänsklighet,värdighet och lindra lidande är centrala delar. När det caritativa förhållningssättet ärbristfälligt kan detta leda till ett dubbelt lidande, individen försöker skydda sig motbesvikelser genom att undvika närhet och bygga upp en fasad. Lidandet döljs och stängsinne vilket leder till ett komplext vårdlidande som sjuksköterskan kan ha svårt attuppmärksamma (Arman, 2015).För att undkomma lidande bör människan ha ett samspel mellan livets tre dimensioner sominnefattar värderingar, handlingar och universell existens (Hemberg, 2017). När människaninte längre kan hålla samman dessa dimensioner till en helhet upplevs ett lidande. Dettamedför att förståelsen och de grundläggande förutsättningarna i livet blir utmanade, det villsäga att de andliga behoven uttrycker sig i form av ett lidande (Rehnsfeldt & Eriksson,2004). Det uppstår en inre konflikt där individens integritet hotas och jaget ifrågasätts. Detexistentiella lidandet är känslomässigt svårare att uthärda än ett fysiskt lidande, eftersomde ovan nämnda dimensionerna berörs. Existentiell smärta kan användas som en metaforför lidande då det inte handlar om enbart fysiologiska händelser som exempelvis sjukdom,ångest eller smärta. Lidande är en unik upplevelse som uppfattas olika för alla individer.Det kommer att hanteras och bearbetas på olika sätt då fenomenet är oförutsägbart ochsaknar definitiva svar. Lidande leder till en kraftfull och komplex erfarenhet som leverkvar djupt inne i individen och påverkar dennes värderingar (Hemberg, 2017).Subjektiv upplevelse av lidandeOffer som utsätts för våld relaterar lidande till dåtid, nutid och framtid, då existentiellsmärta är djupt rotad i individens inre och är inte förankrad till en specifik tidsperiod. Attvara isolerad och ensam uppfattas av många offer som en ständig väntan och att livet stårpå paus. Vid ökad ålder upplever offret sig själv som mindre attraktiv och åtråvärd, vilketär emotionellt laddat och skapar ett djupare lidande (Eisikovits & Band-Winterstein, 2015).När offret är i sitt djupaste lidande handlar det om överlevnad, då inga positiva känslorexisterar. Det enda som finns närvarande är känslan av meningslöshet, hopplöshet,värdelöshet, skam och skuld. Genom att uttrycka känslorna i ord kan samtalsterapi hjälpaoffret att bearbeta lidandet, då en verbal reflektion skapar en bättre förståelse för sig själv.Förståelsen för lidandet gör det möjligt för acceptans och bearbetning, detta medförkänslan av empowerment. Genom förståelse av lidandet ges nya insikter till värderingaroch förhållande till livet. Detta leder till att de våldsutsatta även får en djupare förståelseför andras lidande och en inre vilja att hjälpa andra skapas (Hemberg, 2017).6

PROBLEMFORMULERINGEtt offer som lever i en relation med en förövare som utsätter henne för systematiskt våld ihemmet medför både fysisk och psykisk skada. Våldet genererar lidande och ohälsa somoffret genom lögner försöker dölja för omgivningen. Hon blir isolerad från sitt socialanätverk vilket medför ökade svårigheter att lämna den våldsamma relationen. Offretuppmärksammas inte alltid av sjuksköterskan, vilket leder till att hjälp uteblir. En störrekunskap och förståelse för offrets situation kan ge sjuksköterskan rätt verktyg för attuppmärksamma och hjälpa offret att finna rätt stöd till att bryta sig loss från denvåldsamma relationen.SYFTESyftet var att belysa kvinnors upplevelser av våld i nära relationer.7

METODDå syftet var att belysa kvinnors upplevelser valdes en kvalitativ metod baserat påsjälvbiografier. Denna metod valdes för att nå ett individperspektiv och belysa subjektivaupplevelser. Henricson & Billhult (2017) beskriver att en kvalitativ metod används för attbelysa upplevelser och erfarenheter inom en specifik patientgrupp eller fenomen. Dennaforskningsmetod ger en djupare insikt och skapar en förståelse för en livssituation(Henricson & Billhult, 2017).Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Lundman och HällgrenGraneheim (2017). En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera kvalitativ data.Denna innehållsanalys fokuserar på ämne och sammanhang där skillnader samt likheterframkommer. Genom beskrivning och tolkning av texten skapas ett manifest och latentinnehåll. Vidare beskrivs det att en innehållsanalys lämpar sig till omvårdnadsstudentersom forskar för första gången, då analysen kan utföras i olika svårighetsgrader(Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017; Graneheim & Lundman, 2004).UrvalInklusionskriterier var självbiografier skrivna ur kvinnans perspektiv då hennes subjektivaupplevelse studerades. Kvinnan skulle vara över arton år och levt i en nära relation med enman som utövat våld. Artonårsgräns valdes då kvinnan var myndig vid denna ålder ochansågs vara vuxen. Heterosexuella par där kvinnan var utsatt för våld studerades eftersomdenna grupp som var mest utsatt för våld. Kvinnan och mannen ska ha varit sambos vidnågot tillfälle under relationen. Detta för att samborelationer innebar ett störrekänslomässigt beroende då de gjorde en gemensam investering i boendet där de levde medeventuella barn. Kvinnan och mannen ska ha varit bosatta i Sverige undervåldsutövningarna för att alla ska ha samma rättigheter och tillgång till hälso- ochsjukvård. Publikation skedde mellan

Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp . Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS Supervisor: Wills, Joanne Examiner: Hertfelt Wahn, Elisabeth . Cuesta, Aizenberg & Ricci-Cabello, 2018). Likaså hindrar och försvårar offrets låga