mopdf.com

De analyser som ska göras under perioden till och med 2020 ska också kunna varaen del av underlaget till nya indikatorer eller en förändrad sammansättning av da gens indikatorer. Det blir också viktigt att kunna beskriva vilka trafiksäkerhets åtgärder som varit mest effektiva respektive vilka åtgärder som behöver genomförasframöver.1.2 UtgångspunkterIndikatorerna och de effektsamband som ligger till grund för målnivåerna är fram tagna av Vägverket i samverkan med en rad andra nationella organisationer ochfinns angivna i rapporten Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet. Analysen i dennarapport är genomförd utifrån dessa på förväg utpekade förutsättningar och utifrånmätningar och data genomförda främst i Vägverkets och Tranportstyrelsens regi.Ytterligare beskrivningar av det dataunderlag och de metoder som används i analys rapporten finns i respektive avsnitt.9Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

2 Antalet dödade och allvarligtskadadeRiksdagen fastställde i maj 2009 förslaget till nytt etappmål för trafiksäkerhetsut vecklingen som regeringen föreslog i sin proposition Mål för framtidens resor ochtransporter (prop. 2008/09:93). Inom vägtransportsystemet bör antalet omkomnahalveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och2020 (basåret är räknat som medelvärdet för åren 2006–2008). Särskilt bör åtgär der som syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet prioriteras.Det finns ännu (mars 2010) inte någon officiell uppgift om antalet omkomna för2009. För att få jämförbarhet med övriga år har därför en skattning gjorts för 2009.Utöver den skattningen har 2 fotgängare avlidit av skador de åsamkats efter att hafallit omkull i vägmiljön och 2 personer har omkommit efter att ha blivit påkörda avspårvagn. Dessa olyckstyper ingår inte i officiell statistik och inte heller i nedanstå ende analys.I målet till år 2020 ingår även antalet allvarligt skadade, som ska minskas med enfjärdedel. Vägverket föreslog i oktober 2007 en definition på allvarligt skadad (Väg verket 2007). Man utgick då från begreppet medicinsk invaliditet som försäkrings bolagen använder för att värdera olika funktionsnedsättningar oberoende av orsak.Förslaget innebar att en person anses som allvarligt skadad om han eller hon i sam band med en vägtrafikolycka har fått en skada som ger minst 1 procents invaliditet.Ett problem med att använda medicinsk invaliditet som mått är dock att det ofta gårlång tid mellan skadan och konstaterad invaliditet. Om måttet ska kunna användasbehövs därför en metod som gör att antalet personer med medicinsk invaliditet kanprognostiseras. Transportstyrelsen har med hjälp av Folksam (Malm m.fl. 2008) ut vecklat en metod för att beräkna hur många av en grupp skadade som kommer att fåbestående men och som därmed ska definieras som allvarligt skadade. Metoden ärdock inte färdigutvecklad och därför kan nivån på antalet allvarligt skadade kommaatt förändras. Vid varje uppföljningstillfälle kommer dock ett enhetligt beräknings sätt att användas, så att jämförelser över tid kan göras på ett rättvisande sätt.2.1 DödadeAntal omkomna2006-20082009Mål år 2020Bedömd utvecklingmot mål440355220I linje med önskvärdutvecklingFör 2009 beräknas antalet omkomna uppgå till 355 personer vilket är 42 färre än2008. Jämfört med medelvärdet2 för 2006–2008 har antalet omkomna minskat med19 procent. För att nå målet om högst 220 omkomna år 2020 krävs en årlig minsk ning av antalet omkomna med 5 procent. Under 2008 respektive 2009 var den årligaminskningen av antalet omkomna 16 respektive 11 procent. Detta betyder att antaletomkomna för 2008 och 2009 ligger väl under kurvan för en önskvärd utveckling tillår 2020.2För att jämna ut för årliga variationer används ett medelvärde på 2006-2008 som basår. Se mer underkapitel 3 Omvärldsfaktorer.10Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

62020Figur 1. Antal omkomna (exkl. sjukdom) i vägtrafikolyckor 1996-2009 (2009 skattat) samtönskvärd utveckling fram till år 2020. Källa: STRADAUnder 2009 minskade antalet omkomna för samtliga trafikantkategorier utom förfotgängare, som förblev oförändrat 45 personer. Den relativa minskningen var störstför antalet omkomna cyklister, som minskade med 40 procent jämfört med 2008.Antalet omkomna bilister minskade med 10 procent. Även antalet mopedister ochmotorcyklister som omkom minskade med 10 otorcyklistGående100CyklistMopedist5001996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009Figur 2.Antal omkomna fördelade efter trafikantkategori. 1996-2009 (2009 skattat).Källa: STRADAUnder perioden 1996–2009 minskade det totala antalet omkomna med 30 procent.Antalet cyklister som omkom minskade med 63 procent, antalet gående minskademed 40 procent, antalet mopedister minskade med 36 procent och antalet bilisterminskade med 31 procent. Däremot ökade antalet omkomna motorcyklister med 15procent från 1996 till 2009.11Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

2.2 Allvarligt skadadeAntal allvarligt skadade20072009Mål år 2020Bedömd utvecklingmot mål5 3005 2004 000Ej i linje med önskvärdutvecklingFör 2007 beräknades antalet allvarligt skadade till cirka 6 800 personer (Vägverket2009). En ny beräkning för år 2007 visar att antalet allvarligt skadade uppgick till ca5 300 (Transportstyrelsen 2009). Skillnaden beror på att man i den nya beräkningenkunnat ta hänsyn till att en stor del (37 procent) av de skadade endast hade skadorpå hud (skrubbsår, kontusioner, brännskador med mera) där risken för beståendemen är låg (ca 1,7 procent). För dessa beräknades risken tidigare som för svårareskador (till exempel frakturer) på den del av kroppen som skadats (ofta 17 procent).För 2008 respektive 2009 beräknas antalet allvarligt skadade till 5 400 respektive5 200.Om gående som fallit omkull i vägmiljön ingått i beräkningen skulle antalet allvar ligt skadade uppgå till drygt 7 000 per år (2007–2009). Som nämnts tidigare ingården olyckstypen inte i officiell statistik. Detta är dock ett så betydande problem attdet måste omnämnas, eftersom mer än var fjärde allvarligt skadad i vägtransport systemet är en gångtrafikant som fallit omkull. Figur 3 visar att fallolyckorna blandgående ökade 2009, vilket får tillskrivas den snörika decembermånaden.Antal8 0007 000Allvarligt skadade (inklfallolyckor gående)6 0005 000Allvarligt skadade (exklfallolyckor gående)4 0003 000Önskvärd utveckling(exkl fallolyckor gående)2 0001 00001996Figur 3.200020042008201220162020Antal allvarligt skadade 2007–2009 samt önskvärd utveckling fram till år 2020 (inkl./exkl.gående som fallit i vägmiljön). Källa: STRADAEtappmålet innebär att antalet allvarligt skadade högst får uppgå till 4 000 år 2020.Det motsvarar en årlig minskning med 2,2 procent. Hittills har antalet allvarligtskada de minskat med 1,9 procent. Den förändring är dock så liten att den ryms inomden statistiska felmarginalen. Vår bedömning är att det krävs effektiva åtgärder somspecifikt riktas mot skador som ger bestående men för att målet ska kunna uppnås.12Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

3%5%FotgängarePå cykel38%36%På mopedPå motorcykelI personbilI buss/lastbil/Övrigt8%10%Figur 4. Andelen allvarligt skadade fördelade efter färdsätt 2009. Källa: STRADACyklister utgör en betydande andel av de som skadats allvarligt, till skillnad frånderas andel av de omkomna. Nästan lika många cyklister som personbilister skada des allvarligt under 2009. Vidare har fler skadats allvarligt som mopedister än sommotorcyklister. Antalet fotgängare som blivit allvarligt skadade efter att ha blivitpåkörda är dock relativt litet. Under 2009 beräknas dock 2 200 fotgängare ha ska dats allvarligt när de har snubblat eller halkat omkull i vägmiljön utan att någotfordon varit inblandat.Svårt skadade enligt Socialstyrelsens patientregister (PAR3)Det går inte att beräkna hur utvecklingen av antalet allvarligt skadade sett ut framtill 2007, eftersom andelen sjukhus som rapporterade in i STRADA tidigare var förlågt. Dessutom har klassningen av skador förändrats (AIS-klassning). För att kunnavisa på de förändringar som skett för olika trafikantgrupper över tid används här istället uppgifter om antalet trafikanter som skadats så svårt att de blivit inskrivna4på sjukhus i mer än 24 timmar (SIKA 2009).5 000Antal4 5004 0003 5003 0002 5002 0001 5001 uss0Figur 5. Antal svårt skadade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) fördelade efter färdsätt 1998–2008(jämförbara data från och med 1998). Källa: PARSocialstyrelsens patientregisterInskriven på sjukhus är den officiella termen för det som i dagligt tal kallas för inlagd på sjukhus3413Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

Fram till 2007 var svårt skadade i personbil den grupp som utgjorde det högsta an talet svårt skadade. Deras antal ökade till och med år 2003. Därefter har antaletminskat markant. Detta innebär att cyklister numer är den trafikantgrupp med flestantal svårt skadade. En tredjedel av samtliga trafikanter som skrivits in på sjukhusefter olyckor var cyklister. (SIKA 2009).Antalet mopedister och motorcyklister som skadades så svårt att de blev inskrivnapå sjukhus minst ett dygn ökade med 59 procent från 1998 till 2008. Det är den endakategorin trafikanter där antalet skadade har ökat under perioden. Antalet gångtra fikanter som skadats svårt efter att ha blivit påkörda minskade med 30 procent från1998 till 2008. Antalet skadade trafikanter med andra färdsätt (buss, lastbil eller an nat) har varit lågt under hela perioden, och det har även minskat något, från sam manlagt cirka 550 till cirka 400. (SIKA 2009).Under perioden 1998–2007 har i genomsnitt cirka 2 000 fotgängare årligen skadatsså svårt att de blivit inskrivna på sjukhus minst ett dygn, vid olyckor på vägar ochgator (inklusive gångbanor) utan att något fordon har varit inblandat. Personer 65år och äldre stod för 55 procent av skadefallen och för 76 procent av vårdtiden.(Larsson 2010).2.3 Internationell jämförelseUnder 2008 omkom sammanlagt 38 875 personer i vägtrafiken inom de 27 ländersom ingår i EU. Uppgifterna bygger på data ur EU:s databas för trafikolyckor (CARE).Europeiska kommissionen beslutade 2001 att antalet omkomna i vägtrafiken inomEU skulle minska med hälften till år 2010. Det skulle innebära en minskning från 54000 till 27 000. Till och med 2008 har minskningen varit 28 procent. Även i Sverigeminskade antalet omkomna under samma period med 28 procent.I Danmark, Norge och Finland har antalet omkomna minskat med 6, 7 respektive 21procent under perioden 2001–2008. Antalet omkomna har således minskat mer iSverige än i våra närmaste grannländer. Under 2009 har dock antalet omkomnaminskat mer i de övriga nordiska länderna. I Sverige minskade antalet omkomnaunder 2009 med 11 procent. I Danmark, Norge och Finland har antalet omkomnaenligt preliminära uppgifter minskat med 24, 16 respektive 19 procent från 2008 till2009.Sverige, Storbritannien, Nederländerna och Malta har lägst antal omkomna perinvånare inom EU. Från 2001 till 2008 minskade antalet omkomna per invånaremed 34, 30 respektive 30 procent i Nederländerna, Storbritannien och Sverige.Inom hela unionen minskade antalet omkomna per invånare med 30 procent.14Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

25Omkomna per 100 000 inv.2015200110200850Figur 6. Antalet omkomna per 100 000 invånare för de 27 länderna inom EU.2001 och 2008. Källa: CAREÅr 2008 hade Sverige 4,3 omkomna per 100 000 invånare, vilket är ett av det lägstaantalen jämfört med övriga EU-länder. För 2009 har den kvoten dessutom minskattill 3,8.15Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

3 OmvärldsfaktorerI kapitel 4 redovisas utfallet mot de olika tillståndsmålen för trafiksäkerhetsarbetet.Förutom av insatser på dessa prioriterade områden påverkas trafiksäkerhetslägetockså av trafikarbetets storlek och sammansättning. Trafikarbetet påverkas i sintur av olika omvärldsfaktorer. Dessa omvärldsfaktorer ingår inte i det gängse trafik säkerhetsarbetet, men de har stor betydelse för hur säker vägtrafiken är.Omvärldsfaktorer som är viktiga för vägtrafiksäkerhet rör främst ekonomi, demo grafi och väderlek. Alla dessa tre områden påverkar såväl vilka som kör vilka fordonsom när, var, hur och hur mycket dessa fordon körs. Trafik arbetets komplexa sam mansättning har i sin tur betydelse för hur antalet dödade och skadade i vägtrafikenutvecklas. I figur 7 visas hur trafikarbetet utvecklats sedan 1960. Personbilarna ståri dag för ungefär 83 procent av trafik arbetet på svenska vägar. Buss och motorcykelstår för drygt 1 procent vardera, lätta lastbilar för 10 procent och tunga last bilar för5 procent.90 00080 00070 00060 000Tung lastbil50 000Lätt lastbilBuss40 000MCPersonbil30 00020 00010 0000Figur 7.Trafikarbete per fordonsslag, åren 1960–2008, miljoner fordonskilometer. Källa: SIKATrafikarbetet totalt på väg har nästan fyrdubblats sedan 1960. Personbilarnas trafik arbete har mer än fyrdubblats och de lätta lastbilarnas nära femdubblats. Under2009 var trafikarbetet i princip oförändrat jämfört med 2008.3.1 Utfall 2009Antalet dödade i trafiken har nu minskat två år i rad, med 16 procent 2008 och11 procent 2009. Samtidigt har det varit en period av kraftig ekonomisk tillbakagång.BNP (real BNP per capita) minskade med 1,0 procent 2008 och Konjunkturinsti tutets prognos för 2009 är en minskning med hela 5,1 procent.Erfarenheter från flera länder visar att det finns ett samband mellan antal dödade itrafiken och den ekonomiska utvecklingen, så att en ekonomisk nedgång i ekono min ofta följs av en minskning av antalet dödade i trafiken. Däremot har man intelyckats klargöra hur sambandet ser ut. Exempelvis var det totala trafikarbetet påsvenska vägar i stort sett oförändrat 2009 trots rådande lågkonjunktur. Den16Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

nedgång i dödstalen som varit under 2008 och 2009 sammanfaller också med enkraftig tillbakagång i ekonomin.Det går inte att för enskilda år kvantifiera effekten av olika faktorer som påverkartrafiksäkerheten. Det beror dels på att olika faktorer samverkar och dels på att detär stor slumpmässig variation i utfallet av antal omkomna mellan åren. Olika prog nosmodeller indikerar att konjunkturnedgången inte kan förklara hela nedgången iantalet dödade under 2008 och 2009 utan att det också är en effekt av trafiksäkerhets höjande åtgärder.3.2 EkonomiUnder 2009 befann sig Sverige i en djup lågkonjunktur. I figur 8 visas tillväxten ireal BNP per capita och utvecklingen av antalet trafikdödade sedan 1960. Diagram met visar att under den extrema lågkonjunkturen i början av 1990-talet minskadeantalet dödade snabbt. Men även under det senaste decenniet med mestadels högreal tillväxt har antalet dödade minskat kraftigt, även om det har ökat vissa enstakaår. Den låga ekonomiska tillväxten 2009 har skett samtidigt som en stor minskningi antal dödade.1 40081 20061 000480026000400-2200-40-6DödadeTillväxt real 11978197519721969196619631960Figur 8. Antal dödade (vänster axel) och årlig tillväxt i real BNP per capita, procent (höger axel),åren 1960-2009 (Prognos t o m 2011). Källa: Antalet dödade från SIKA, real BNP från SCB(1960-2009) och prognos för real BNP (2009-2011) från Konjunkturinstitutet.I ett längre perspektiv ökar våra realinkomster stadigt medan antal trafikdödadelika stadigt minskar. En ökad inkomstnivå hör samman med allt mer transporter, avbåde personer och gods. Persontrafiken, främst med personbilar, dominerar helttrafikarbetet på väg.Man kan tänka sig ett flertal förklaringar till att konjunktur och dödstal samvarierar.I bättre konjunktur färdas vi mer på vägarna. Fler ska resa till och från sina arbeten,mer gods fraktas i goda tider och det finns mer pengar till nöjesresor med bil. Vidbättre konjunktur har också fler unga råd att dels ta körkort, dels köpa en bil. Närdet finns många nya körkortsinnehavare minskar trafiksäkerheten, eftersom de harmindre erfarenhet än den genomsnittlige föraren. Andra hävdar att bättre ekonomi17Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet

möjliggör investeringar i säkrare vägar och säkrare bilar, det vill säga att bättrekonjunktur skulle gynna trafiksäkerheten. Sammanfattningsvis är det tämligenoomtvistat att konjunkturen påverkar antal dödade i trafiken, men det finns ännuinga studier som helt kan förklara sambandet.Antalet dödade i trafiken

5 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet 1 för att jämna ut för årliga variationer används ett medelvärde på 2006-2008 som basår. se mer under kapitel 3 Omvärldsfaktorer. Antalet omkomna 2009 berä